Louise: Naxos och Santorini- Grekland

Naxos är ytterligare en ö som jag alltid velat se. Eftersom jag väntade Neo, så ville jag klämma in så många resor som möjligt innan familjen blev större. Jag försökte få med Monika igen, men hon fick ingen mer semester. Hennes chef tyckte hon hade rest alldeles för mycket, så hon fick gott stå och jobba istället ;0)
Jag bestämde mig att åka i alla fall, så jag och Celine packade väskan för att få lite egentid innan lillbrorsan skulle ta all mammas tid ifrån henne.

- Naxos är en ö som ligger i Cykladerna. I detta område är det väldigt populärt att segla p.g.a att det blåser en hel del här. På de flesta öarna finns det gamla väderkvarnar, som utsmyckar öarna på ett litet speciellt vis. Man tar sig hit med flyg, antingen till Athen eller till Santorini, och sedan vidare med båt över till Naxos. Jag och Celine gjorde det sistnämda, alltså så tog vi båten över från Santorini. Jag var lite nervös innan vi skulle åka hit, p.g.a att det inte är det mest smidigaste destination att åka till när man är ensam med barn. Celine var då bara 3 år, och åkte fortfarande i vagn, även om det var extremt sällan hon gjorde detta, så är det ganska skönt att ha vagnen som en trygghet när man ska vila på stranden eller gå i stan på kvällen. Jag tog risken att lämna vagnen hemma i Sverige, just för att minska allt man skulle bära på. Jag packade allt vårt i samma resväska, och hade sen bara ett varsitt handbaggage på flyget. När vi landade på Santorini, i Augusti 2010, så möttes vi av en sådan sjuk hetta. Jag blev snabbt informerad om att det hade varit den varmaste sommaren på 50 år. BAD TIMING tyckte väl jag då, eftersom att jag var gravid och kanske inte skulle utsättas för detta just nu. Men, jag befann ju mig i mitt paradis, så värmen gick att hantera ;0)
Från flygplatsen, vidare ned till färgeläget på Santorini. Gick sedan ombord på en ganska liten båt som tog ca 3 timmar. Resan dit blev väldigt gungig och hade jag inte haft en sådan ängel till dotter, så hade jag nog inte tyckt den resan var värt mödan. Vi stannade till vid grannön Paros, för att sedan äntligen komma fram till slutdestiantionen- Naxos.
Många återkommande gäster besöker ön, år efter år. Även mina kollegor har alltid pratat extremt gott om Naxos. Nu förstår jag varför alla envisas om att åka tillbaka hit. Jag befann mig i himmelen och gick på små rosa moln en hel vecka. När jag och Celine strosade runt i de gamla delarna av Naxos stad, var jag tvungen att ringa hem till Mats och rapportera att detta var en plats vi skulle återkomma till med hela familjen en vacker dag. Många barnfamiljer skräms av lite så fort man informerar att det är båttransfer över- vilket jag faktiskt förstår så klart, men när man väl har kommit hit så glömmer man fort sådana små beskymmer ;0)

Eftersom jag inte hade någon vagn med mig, så gjorde jag det enklaste jag kunde genom att boka hotell inne i Naxos stad. Jag bokade in oss på ett fantastiskt mysigt hotell- Aeolis! Hotellet ligger jätte centralt och härifrån har man nära till allt. Det var dock en liten bit till stranden härifrån, men det gjorde inte så mycket. Det finns en pool på hotellet också, även fast man knappt kan kalla det för en pool. Om Celine inte hade varit med, så hade jag aldrig badat i den. Det var mest efter stranden som hon plaskade i en liten stund. Stranden i Naxos stad är en väldigt barnvänlig sådan, långgrunt och nästan aldrig vågor. Här låg vi och njöt på dagarna, och på kvällarna gick vi ut på olika restauranger och åt. Jag trodde först inte att detta skulle vara möjligt med Celine, speciellt när jag inte hade vagnen med. Tur att ungen är social och resvan tyckte mamma Lojsan då ;0)
En dag så tänkte jag att; va fasen, vi åker på utflykt! Det hade ju funkat så bra med allt så jag tänkte att jag skulle testa. Vi tog lokalbussen som gick lite utanför Naxos stad, till stranden Plaka. Plaka är rankad som en av Greklands finaste stränder- vilket jag upptäckte så fort vi började närma oss vår slutdestination. När vi kom, var det nästan bara vi där. Havet var lugnt och det nästan pirrade i magen på mig.. Här finns en taverna som serverar ett enkelt urval av mat. Det tog ca 20 minuter att ta sig hit med bussen, och man åkte igenom orterna Agia Anna och Agios Prokopios. Dessa 2 orter är också väldigt populära, och om man önskar en lugnare ort så ska man bo här. Jag skulle inte välja att bo här, för då är det lätt att man missar allt vackert och mysigt som Naxos stad har att erbjuda. Agia Anna och Agios Prokopios är uppbyggt för turism, inte alls något genuint eller så. Om man däremot vill ha lite närmre till stranden, men ändå ha gångavstånd in till Naxos stad, så kan man bo på populära Naxos Resort eller på det mysiga och moderna Nissaki Beach.
Sen ville jag så jätte gärna promenera upp till Apollo templet, som ligger på en udde i Naxos stad. Det är jätte poppis att gå upp hit vid solnedgång. Jag testade en kväll efter vi hade ätit middag, och började gå bortmot udden. Celine sa ingenting, och bara skuttade med utan några klagomål. Vi klättrade sedan upp på klippan och när vi kom upp så stod det faktiskt ett par och gifte sig... Det var sååå mysigt och Celine var sååå duktig- mamma Lojsan stolt som en tupp! Sen fick jag dock bära hem henne, men det var det värt ;0)

När det var dax att åka hem, så hade jag fixat att jag och Celine åkte dagen innan, för att få en natt på en av mina favoritöar Santorini också. Då fick vi åka med den stora båten tillbaka, vilket kändes som en lättnad. Ca 2 timmar tog den, och den stora båten tar även på bilar ombord. Hej då Naxos för denna gång, och hej Santorini.. Det var bara det att vi fick bo på Andreas Studios sista natten, vilket var katastrof! Inte bara det att hotellet var sjukt risigt, utan detta låg i staden som gud glömde- alltså Perissa. AC hade jag glömt att säga till om innan, så det var typ 30 grader på rummet, isklallt vatten i duschen utan drapperi, och eftersom vi fick en markbalkong så ville jag inte öppna balkongdörren ifall man skulle få sällskap. Herre gud säger jag bara...jag ville bara hem!