Translate

torsdag 26 november 2020

Ett steg framåt två steg bakåt..

Ibland har man bara lust att skriva av sig. Speciellt när man har för mycket i huvudet. Ett sätt att ventilera med sig själv och rensa känslor. Känslor som går upp och ner konstant. 

År 2020 blev ett tufft år för alla. Tufft på olika sätt. En pandemi som vi lever i just nu kan ställa till det riktigt ordentligt. Rädsla är det värsta en människa kan ställas emot. Det är nämligen inget vi kan rå för. En känsla som är väldigt invecklad, som är svår att förstå. Kroppen reagerar olika men det man vet är att den här känslan är långt ifrån härlig. I våras när nyheterna bombarderades av ett virus som spred sig lika snabbt som ett stjärnfall började vi känna rädsla. Men man trodde kanske inte att det skulle bli så här. 

Det började röra på sig ordentligt på mitt tidigare jobb. Flighter ställdes in. Trump stängde USA:s gränser. Vi körde evakueringsflyg till olika delar av världen. Turn arounds till USA för få hem strandsatta svenskar och vice versa gällande amerikaner. Blev först permitterad och hade standby på varje schema man fick i ca tre månader innan man fick veta att företaget inte hade råd att fortsätta min anställning. Under den här tiden åkte jag på Covid-19. Det kändes som att det var oundviktligt med tanke vad jag jobbade med. Tappade smak och doft i 7 veckor. Detta var i början av april. Har fortfarande rubbningar. Fått tillbaka smaken men en del saker jag tyckt om har börjat smaka äckligt helt plötsligt. 

Jag hade två månader på mig att hitta ett nytt jobb. Hade ingen aning vad jag ville jobba med. Jag var ju precis där jag ville. Ångest och rädsla över hur framtiden skulle se ut. Hur ska jag kunna betala mina räkningar nu?

Efter en tid hittade jag av en slump ett jobb som passade mig perfekt. Ett nytt hett hotell som jag skulle få vara med att starta upp från början. Jag sökte och fick jobbet. Fick nypa mig själv. Var så himla glad. Vilket nyöppnat hotell är fullbokat från dag ett frågade många sig. Galet vad vi kämpade och jobbade på. Min mormor gick bort och samtidigt som man skulle sörja, försökte man hålla humöret uppe hemma och på jobbet. Älskade min nya roll där jag fick mitt team jag skulle svetsa ihop. Lära känna nya personligheter och göra så gott jag kunde så att alla skulle trivas. Jäklar vad mycket jag har lärt mig! Så sjukt roligt.

För några veckor sedan ändrades det. Som från en dag till en annan så ändrades allt. Covid-19 ställde till det igen. Andra vågen kom som en käftsmäll. Nya restriktioner och regler igen. Ett måste med tanke på de ökande antalet smittade. 

Men detta har lett till att jag nu åter igen står utan jobb. Den här gången har jag ingen energi kvar. Orkar inte gå igenom det här igen. Har ingen aning vad ska göra eller vad jag vill jobba med. Måste få landa och göra en paus nu känner jag. Andas och göra saker kroppen mår bra av. Enda fördelen är att jag vet att jag är ledig både jul och nyår för första gången på fem år...

Hojta gärna till om ni har något passande jobb för mig!

Ta hand om varandra!

Kortet nedan påminner mig om att hålla huvudet högt och blicka framåt.

”Phoenix is rising from the ashes”







lördag 12 september 2020

Lämnar flygbranschen & går tillbaka till Hotell & Restaurang

Att jag nu skulle lämna rese & flygbranschen riktigt än var inte min plan direkt. Har inte haft ett lätt år. Är långt ifrån själv med tanke på den rådande pandemin. Det är alltid tufft att ställa om sig. Speciellt när man blir tvingad. Jag blev dessvärre uppsagt från mitt jobb på SAS och hade mitt sista flygpass i slutet av augusti. 















































Från april blev vi permitterade och då började oron. Jag smittades kort därefter då både smak och doft försvann helt i 7 veckor. Har tagit covid-19 test som visade att jag hade antikroppar. Har fortfarande rubbning i smak/doft dessvärre. Men nu smakar tex vitlök, kaffe. tandkräm och ägg rentav äckligt ibland. Sista passen jobbade man munskydd och plasthandskar, ingen servering och knappt något passagerarkontakt alls. Saknade mina "vanliga" jobbdagar mer än ord kan beskriva. 

År 2020 är året jag ofrivilligt lämnar en bransch jag älskar. Hela 18 år har jag jobbat med resor, hotell och flyg. Det var tydligen dags att gå vidare och öppna upp ett nytt kapitel i livet. 

Jag sökte en tjänst som lät utvecklande och rolig. Blev kallad på zoom intervju och gick direkt vidare till steg två. Jag fick jobbet och är nu tillbaka där jag började. Är utbildad kock på Hotell & Restaurangskolan Globen, Stockholm. Började jobba som kock på hotell efter skolan men gick över till resebranschen bara några år senare. 

Nu är jag alltså tillbaka men inte i köket utan i matsalen. Mitt team och jag tar hand om er efter en god natts sömn med en härlig frukostbuffé med smaker från Nordafrika, USA, Israel & Grekland. Jag har fått äran att starta upp ett nytt hotellkoncept på Lidingö, Stockholm. Snillena bakom ESS Group har jobbat med denna destination i två års tid och nu har vi äntligen öppnat upp dörrarna till Ellery Beach House. Tänk er 60 & 70-talets Kalifornien med Slim Aarons trollspö till kamera. Detaljer och inredning med en röd tråd helt enkelt. Kunde inte bli bättre. Jobbar på världens snyggaste arbetsplats. Vi är mer eller mindre fullbokade nu i september och oktober men kom till oss på en staycation i november eller december vetja! Apropå staycation så sitter jag på lite härliga tips från i somras. Återkommer!